Belgarnas chokladsjäl och fönster utan växter
Foto: Karin / bevemyrs blogg
Södra Belgien är otroligt vackert, särskilt Meusedalen. En djup skåra i berget där gamla stolta hus och slott klänger sig fast längst med sidorna, grön lummig grönska och floden som makligt slingrar sig fram längst där nere på botten. Att vara där tar nästan andan ur en!
Chokladen då, känd över hela världen, själv gjorde jag som sist jag var i landet (här). Jag frågade helt enkelt i några butiker vilken choklad som belgarna själva föredrog, och då tänkte jag inte på "finchokladen", utan mer på den som äts till vardags, ni vet den som ibland lite oplanerat slinker ner i varuvagnen tillsammans med lökar, diskmedel och ketchup, det dåliga samvetet som inte går att motstå, ett sökande i Belgarnas vardagsnjutande chokladsjäl med andra ord:D Svaret var tveklöst och oförändrat, chokladen på bilden är en bästsäljare och stjärna på chokladhimlen, det säljs mest och äts av flest. Ett bra val av urbefolkningen för god är den kan jag lova!:) Ca 25 kronor för 150 g.
Dinant - en av mina absoluta favoritstäder i Belgien. Fortet uppe på bergets topp ruvar vakande över staden.
Innan man vant sig ser husen i Belgien näst intill obebodda ut. Alla fönster gapar öde då man som i Sverige inte har som tradition att smycka sina fönsterbräden. Belgaren drar rätt och slätt för någon variant av spetsgardin och nöjer sig så. Småtrist vid första anblicken - men de gedigna stenhusen kompenserar med att vara desto vackrare!
Foto: Karin / Mats / bevemyrs blogg
I nästa inlägg far vi vidare in i Frankrike:)
Kommentarer
Trackback
