Foto: Johan / bevemyrs blogg

Då så gott folk, nu har lillstumpan döpts och firats med fest.

Det här inlägget är nog egentligen inte så mycket för er som är ute efter recept på läckerheter (kika här istället för dopmenyn).

Det här är för er som är nyfikna på hur det blev, glimtar på mat, dukning, dopbarnet, gästerna och firandet i stort. Jag brukar vara lite försiktig med personliga foton men idag får ni hålla till godo med en hel radda. Min bror är fotografen för dagen.

Ett och annat tips lovar jag att bjuda på också.





Förberedelser. Många flinka fingrar hjälpte till.




Flaggan i topp en dag som denna. Förstås.




Dukning och bordens placering. Vi valde att göra tre öar med bord i stället för den kanske mer klassiska u-formen - praktiskt och lite mer "luftigt".

Fyra bord utöver fick agera:

-drickabord där gästerna själva fick plocka åt sig efter tycke och smak,

- snacks och "bålbord", lite tilltugg innan maten bl.a. små, låga plastmuggar fyllda med dipp och nedstuckna morotsstavar (okladdigt och smidigt att gästerna kan plocka åt sig en egen mugg och vandra iväg med). Där stod även den ljuvligt goda rabarber- och sockerdrickablandnigen (här).

- matbord med kyckling, sallad, tomater, fetaostsås, Kajsas sås och brännvinsostpajer.

- fikabord med mandeltårtor, chokladbollar, sirapskakor, kaffe, te och saft.




Dukningen - Mammas ärvda, handbroderade lakan blev vackra dukar. Några gamla plankor som vi plockat bort från huset under renoveringen kläddes med tyg och fick "lyfta" dekorationen en aning.  Tanken från början var att maten skulle placeras ute på borden med då det blev trångt fick de istället ett eget bord till förmån för bordsdekorationerna.

Två veckor innan dopet planterade lillungen och jag solrosfrön i några gamla te- och kaffekoppar. Lagom till firandet hade de fått en perfekt längd för att det skulle kunna se lite trevligt ut på borden. Enkelt och personligt.






Småstadens vackra vackra 1200-tals kyrka.




Åttonde barnet i släktens handsydda dopklänning. Sömmerskan till höger på bilden.




Lillstumpan myste sig igenom dopet - glad och nöjd.




Finare gudmödrar (eller gudmorsorna som de glatt kallade sig ) finns inte!







Efter själva dopakten vandrade vi iväg över ån....




Glas i olika höjder fyllda med vatten och sommarblommor fick matcha te- och kaffekopparna som bordsdekoration.




Maten upplagd på Veronicas fat. Gott smakade det!







Chokladbollar på ett dopkalas är ett måste




Doppresenter i vackra papper och krulliga snören.


Efter maten - barnbord lite på sidan av med papper, pennor och spel är tacksamt.




Godispåsar upphängda i syrenbusken nere vid ån uppskattades av både de minsta och lite större.




Gästerna gör kalaset. Ett tack att ta med sig hem i form av en egen lite solrosplanta kan vara på sin plats





Älskade unge ♥